Starcake - Hur han vart min (Del 1)

Det var en helt vanlig dag, jag skulle rida en lång tur med Äpplet, ända till Jorvikstallet! Det var länge sedan som Äpplet red så långt! När vi började närma oss Jorvikstallet så stegrade Äpplet plötsligt och gnäggade högt! Jag var på väg att ramla av men tog tag i tyglarna i sista sekunden. 

''Gubben? Vad är det som har hänt?'' frågar jag honom och sitter av.

Det tar en stund för mig att hitta problemet, men sedan när jag lyfter på Äpplets hovar ser jag det, det sitter en stor glasbit i en av framhovarna. Jag flämtar till, det blöder!

''Äpplet! Vi måste hämta hjälp!'' mumlar jag till honom. 

Jorvikstallet ligger inte långt borta, där kan jag säkert hitta hjälp.

''Stanna här gubben, jag ska hämta hjälp!'' säger jag och pussar Äpplet på mulen.

Sedan springer jag allt vad jag kan till Jorvikstallet. Det är helt öde där. Inte en ända människa finns där. Jag går fram till ett hus och knackar på dörren. Efter en stund öppnar en man den.

''Vad vill du?'' frågar han mig med en bister min.

''Du måste hjälpa mig! Min häst är skadad...'' hinner jag säga innan dörren stängs igen framför ögonen på mig.

Jaha? Jag får hitta någon annan som vill hjälpa mig. Jag går bort från huset, och in i stallet som står några meter därifrån. 

Det är helt tomt i stallet. NÄSTAN! Där i spiltan längst in står en liten ljusbrun ponny. Hela den är täckt av många lager smuts, och manen är tovig.

Jag går fram till den.

''Vem har gjort det här mot dig?'' frågar jag.

Ponnyn tittar mig i ögonen och jag ser att den lider.

''Här ska du inte stanna'', hör jag mig själv säga. Och så gör jag något som jag aldrig annars hade gjort. Jag tar ponnyn i manen och börjar leda ut den ur stallet.

Fortsättning följer.